Det hände sig en vacker sommardag 1970 att en äldre man kom och knackade på hemma hos Stig och Irmgard Olsson i Gullsby. Besökaren visade sig vara den pensionerade pappersbruksingenjören Harry Eriksson från Tumba Bruk. Harry Eriksson hade forskat mycket i Gullsby Handpappersbruks historia och ville nu se platsen efter det gamla handpappersbruk som fanns på ägorna - något som makarna Olsson fram tills dess inte ens hört talas om.

Det gamla handpappersbruket Gullsby var Värmlands första handpappersbruk då det byggdes 1804. I dessa dagar före pappersmaskinens införande var det lump och inte trä, som användes som råvara. Som mest arbetade 17 personer här. Brukets produkter höll hög kvalitet och ett bevis på detta är brukets vattenmärke, bikupan. Tillåtelse att använda "bikupan" gavs av den kringresande tyske inspektören Honig och då endast till speciellt utvalda pappersbruk som klarade av att tillverka enligt Honigs kvalitetskrav. Bikupan var alltså den tidens kvalitetsmärke!

tavla gamla bruket

Brukets totalförstördes av en brand 1884, så det fanns ingenting kvar för ingenjör Eriksson att titta på. Men besöket väckte intresset och 1971 återskapades bruket som en rekonstruktion på hembygdsgården Skutboudden.

Idag är det makarna Olssons son Christer Olsson och hans sambo Anne-Marie Hedberg som driver bruket vidare, ibland med hjälp av tillfälliga "lärlingar" som ofta kommer långväga ifrån. Redskap och vattenmärken är noga rekonstruerade och arbetsmetoderna är desamma som på den tiden det begav sig.

Sidan uppdaterades 2002-12-11